ISABELLE CARLSSON

Pratar just nu med en väldigt god vän som skriver "bevisa för mig att du mår bra,säg det inte bara"

Jag var tvungen att tänka till..jag tror jag har fejkat rätt mycket många gånger. Fejkat leenden när man egentligen bara velat gräva sig ner i jorden och ta sitt sista andetag. Det kan stämma rätt bra. Jag tror jag drar ut små saker till stora många gånger. Eller gör en sak till flera. Jag mår dåligt för en sak,men för det behöver jag nog inte tycka hela livet är för jävla surt. För allt runt omkring?det är egentligen det som räknas för mig också..allt annat! Alla som gör mig glad,alla runt omkring som finns där för en.Alla som accepterar mig precis för den person jag är född till att vara. En tankeställare som heter duga..

Tänkte idag på att jag också ofta ger mig själv allt för mycket skit än vad jag behöver. Eller ens ska ha! Som det här tillfället,har hänt massa saker som gjort att jag behövt ta ställning. Har skrivit av mig (sånt som inte visas för er andra) och skrivit hur dålig jag känner/kände mig. Liksom what!? En liten sak blev en stor sak för mig. För känner man sånt stort hål i sitt hjärta så tar det kål på en. Man blir helt rubbad i huvudet. Jag ger mig själv ofta dålig kritik vilket jag absolut inte uppskattar från mig själv och just den här händelsen var inte ett s-k-i-t mitt fel men jag tog på mig mycket iallfall. Why?! fan när jag tänker efter borde jag vara stolt över att jag vågade vara mig själv i det läget. Borde vara stolt över att jag inte gick efter vad som inte kändes bra för mig. Jag tog steget,ett stor kliv för mig i livet. Att kunna gå min egna väg och skapa egna saker när allt blir skit. Inte deppa ihop den här gången och tycka livet är piss.

För det är inte det,det finns massor jag älskar på den här jorden.. som jag inte ens kan förklara min kärlek till. Det finns massa på den här jorden jag saknar. Jag måste nog bara tänka om,det är nog mycket som handlar om det. Det har varit jobbigt vissa stunder,och folk har inte velat inse vissa stunder att utsidan inte är allt på en människa. Jag har lyckats få till ett "fejk-leende" många gånger just för att dölja hur skit jag mådde inombords. Men so what,man kommer må dåligt många gånger. Men det här fick mig verkligen galen och var verkligen tvungen att skriva av mig. Jag blev galen av tanken att jag ger mig själv så mycket skit. Ska låta lite ego nu. Men faktist så borde jag ge mig själv stor eloge för allt bra jag gjort i livet..den tanken. Gör mig stolt. Den tanken gör mig stark utanpå och inuti. Den tanken får mig att känna att jag är jag. Och det kan faktist ingen ändra på.